Onsdag 25 april.
Viggo har fått men efter att vi åkte in till akuten med snoppen. Det var det mest smärtsamma han har varit med om i sitt treåriga liv. Han fick ta mycket blodprover & det sitter i än. Han blir livrädd! Så nu måste vi peppa honom så gått det går vid
varje läkarbesök. Jag gillar snabbabelöningar. Så efter sprutan har han fått välja vad han ville göra. Han valde såklart Leos lekland.. & då är det fasiken bara att åka. Så vi åkte. Vi lekte, klättrade, hoppade, cyklade & åkte rutschkana.
Vi var där i nästan tre timmar. Jag var helt slut.
Viggo somnade så fort vi kom hem. Tvärdäckade. Dock sover han jätteoroligt. Vaknat flera ggr av mardrömmar. Så jag fick gå & lägga mig vid honom redan vid 21.. det blev min kväll. mysigt ändå. Katten vid fötterna & bebisen bredvid sig! Ibland
önskar jag att jag kunde få göra om bebistiden med honom. Kan nu i efterhand sakna den lilla bebisen vi hade. Han är inte liten längre. Han är en liten man med otroligt stark vilja. Men världens snällaste & mest omtänksamma lilla man jag
träffat. Som jag älskar honom!
Bed time! God natt ❤️