Allmänt

Detta är ett helvete!

Det är inte muntert nu, inte någonstans. Jag har så gott som gått igenom en hel renovering. Tagit bort cellförändringar & opererat truten. Men blir det nå bättre då? Absolut inte! Inte någonstans verkar den här kroppen återhämta sig.. jag fattar inte. Det blir bara värre. Det jag äter om dagarna är massa tabletter. Jag lovar att jag förmodligen kommer få magsår, pajad lever, svamp & allt annat som hör till. Mitt sommarlov 2018 spenderades i sängen med alla möjliga åkommor.. det är typ så det känns. 

Jag kan inte äta. Så jag har ingen ork & är på ett fruktansvärt humör. Ansiktet värker, ömmar & stramar. Halsen gör hysteriskt ont i dag. Är helt svälld där nu helt plötsligt. Så jag blev hypokondriker här på kvällen. Fick panikandnöd. Trodde jag skulle dö. Inbillade mig att jag reagerat på antibiotikan. Ni hör ju, det här är kaos! Jag var sååå rädd inför detta ingrepp. Att själva sågandet skulle vara det värsta. Well not so much.. det är nu livet suger ordentligt. 

Iaf så mitt i allt elände är jag ensam oxå. Hade sett fram emot det. Men nu är det bara sjukt tråkigt.. Viggo är hos sin mormor & morfar & Micke är på typ kurs. 

Idag ringde tandläkaren jag hade igår. Hon ville bara kolla hur det var med mig. Hur gulligt?! Skulle inte svullnaden gått ner rejält u helgen måste jag komma in på måndag igen. Då misstänker hon att mitt käkben tagit skada. Eftersom jag är rund som en boll i ansiktet. Det vore väl toppen. Ett skadat käkben till råga på allt. Pricken över it.. yey! 

Bitterheten har tagit över mig helt. Eller hopplösheten kanske är bättre. Jag ber sååå hårt till gud nu att svullnaden går ner under natten. 🙌🏼 

(null)


Känner att det är sååå mycket glamorösa bilder på mig just nu. Well this is my fucking life right now..